Eftersom den planerade operationen har återupptagits i länder som Australien och Nya Zeeland, är överföringsbaserade försiktighetsåtgärder fortfarande avgörande för att minimera risker och säkerställa att procedurer fortsätter. Men hastigheten för luftväxlingar som är möjliga i operationssalar är också en nyckelfaktor.
Bortsett från att minska risken för infektion kan den tid som krävs för att aerosoler ska rensas bort från kliniska utrymmen med ventilationssystem ha en betydande inverkan på tiden som behövs mellan kirurgiska och diagnostiska ingrepp, och därmed effektivitetsnivåerna i operationssalar och ingreppsrum.
Minimera risken
Riskfaktorer med potential att påverka överföring av infektioner i rum inkluderar sannolikheten för att patienter ska ha Covid-19 i första hand, vilket i sin tur beror på tillräckligheten och effektiviteten av isolering och förundersökning av patienter, samt allmän prevalens av viruset och överföringshastigheterna för samhället.
Risknivån när man utför elektiv kirurgi och diagnostiska procedurer är också beroende av lokal efterlevnad av relevanta försiktighetsåtgärder för infektionskontroll, såsom patientförberedelse, handtvätt och användning av lämplig personlig skyddsutrustning.
Men även där en rad åtgärder vidtas för att säkert komma in i icke-Covid-vägen, såsom självisolering, screening för frånvaro av symtom, förhöjd kroppstemperatur och negativa antigentester före intagning, kvarstår fortfarande en viss risknivå. För att ytterligare minska denna risk krävs ytterligare försiktighetsåtgärder för att säkerställa att infektion inte överförs genom luften.
Luftfiltreringssystem i operationssalar minskar risken för infektion från luftburna partiklar. Minimistandarder är likartade i många länder eftersom de är baserade på internationella rekommendationer, men inte nödvändigtvis samma.
Det australiensiska minimikravet för en operationssal beskrivs som standard AS1668 del 2, enligt beskrivningen av bygglagen i Australien. De viktigaste kraven är att luften som kommer in i rummet måste passera genom ett HEPA-filter, och en minsta luftbyteshastighet (ACH) på 20 luftbyten per timme krävs. Luften bör också ha ett positivt tryck mot omgivande områden.
HEPA-filtret säkerställer att luften som tillförs rummet är ren, luftväxlingarna säkerställer att frisk luft tillförs i en mängd som är tillräcklig för att späda ut partiklar i rummet till en lämplig nivå, medan övertrycket säkerställer att luften som kommer in i rummet gör det i en kontrollerat sätt.
Förbättrade luftburna försiktighetsåtgärder behövs när en aerosolgenererande procedur (AGP) utförs på en patient som är känd för att vara infekterad med Covid-19 eller för vilken Covid-19-statusen är okänd, eller en procedur genomförs på en "hotspot"-plats. Som ett minimum bör personlig skyddsutrustning för personal i lokaler där aerosolgenererande procedurer utförs innehålla en vätskebeständig kirurgisk mask för att minimera risken för droppspridning.
Aerosolgenererande procedurer kan delas in i respiratoriska och kirurgiska AGPs, med kirurgiska AGPs som vanligtvis har lägre inneboende risk, även om de kan generera aerosoler under längre perioder. Exempel på vanliga AGP är intubation, extuberande, trakeostomirelaterade ingrepp, icke-invasiv ventilation, bronkoskopi, övre gastrointestinala endoskopi och vissa tandingrepp.
Hur många luftbyten som krävs för en operationssal beror på vilken typ av operation som görs i den och vilka riktlinjer den behöver följa. Olika stater i Australien har något olika riktlinjer, även om de på det hela taget överensstämmer med nationella och internationella standarder.
Medan ett standardoperationsrum behöver ha 20 luftbyten per timme, överskrids denna hastighet regelbundet och rum med laminärt flöde tenderar att ha en mycket högre hastighet än så. Laminära flödessystem gör att luftflödet kan kontrolleras mer strikt över operationsområdet.
Allmänt accepterad internationella riktlinjer se data som indikerar att varje luftbyte tar bort cirka 63% luftburna föroreningar, med >99% som avlägsnas efter fem luftbyten. Även om det finns begränsade bevis för att stödja denna beräkningsmetod används den i stor utsträckning. Baserat på detta antagande återstår endast 0,004% av de cirkulerande aerosolarna efter 10 utbyten.
Hur lång tid ett visst antal luftbyten tar att utföra beror på ventilationssystemet i rummet, rummet eller byggnaden som används. Uträkningen för 'aerosol clearance time' (ACT) - tiden det tar i minuter för ett luftbyte i ett rum - är 60 dividerat med antalet luftbyten per timme som mäts eller uppskattas för det rummet. Den resulterande tiden i minuter multipliceras sedan med antalet luftbyten som krävs.
Generiska riktlinjer och rekommendationer bör dock användas med försiktighet. I verkligheten beror aerosolrensningstider på rummets egenskaper och är platsspecifika. För att räkna ut aerosolrensningstiden för ett enskilt rum eller rum måste sjukvården känna till luftväxlingskurserna för varje rumsplats. Medan de flesta operationssalar har en hög ventilationshastighet per timme, kan detta variera och ventilationshastigheter mäts med jämna mellanrum över tiden.
A brev utgivet av Narkosläkarförbundet i juni föreslog att en aerosolclearance time (ACT) lika med den tid det tar för fem luftbyten att cykla igenom - mätt för ett visst rum - bör lämnas mellan procedurerna för att möjliggöra tillräcklig aerosolclearance. Denna rekommendation hänvisas ofta till, men uppskattningar från andra källor sträcker sig från två ACTs upp till 10-15 ACTs.
Baserat på antagandet att det krävs fem luftbyten mellan procedurerna, skulle ett standardoperationsrum med 20 luftbyten per timme behöva en 15 minuters rensningstid. Rumsventilationssystem med laminärt flöde kan ha ett mycket högre antal luftbyten per timme, vilket innebär att det krävs kortare tid mellan procedurerna.
Det är upp till varje vårdgivare att bestämma sin egen policy när det gäller vilken luftbytesfrekvens som är acceptabel för säker rensning av aerosoler, baserat på deras kända luftväxlingshastigheter i kliniska områden. Även om typiska intervall för olika typer av anläggningar är tillgängliga, kan användning av uppskattningar snarare än hårda data vara kopplade till risk.
Dessutom, för Covid-positiva patienter eller patienter vars Covid-status är okänd, kan undertryck krävas för att minska risken för infektion utanför rumsmiljön.
Förbättra rums handläggningstider
Oavsett antalet luftbyten ett sjukhus har mellan procedurerna, råder det ingen tvekan om att den policy som varje sjukhus beslutar om kan ha betydande konsekvenser för rumsproduktiviteten. En minskning av tiden för varje luftbyte, och därmed rumsväntetider, kan leda till effektivitetsvinster och direkt påverka hur många patienter som kan behandlas på en dag.
Ju högre luftflöden och antalet luftbyten per timme som är möjliga i ett rum eller rum, desto snabbare aerosoler kan rensas, och desto snabbare kan handläggningstiderna för patienten vara. Även om skillnaden och tiden som sparas mellan varje ingrepp kan tyckas vara liten, kan det göra en avsevärd skillnad över antalet ingrepp som görs på en dag eller en vecka, vilket i slutändan minskar patientens väntetider för planerade kirurgiska och diagnostiska ingrepp.
Mobila och modulära operationssalar representerar mycket kontrollerade miljöer, vilket underlättar beräkningen av antalet luftbyten som krävs i varje enskilt fall. Förutom att lägga till kapacitet för att minska väntelistorna kan dessa enheter i vissa fall erbjuda ett högre antal luftbyten per timme än sjukhusets interna anläggningar, vilket ökar genomströmningen ytterligare.
Q-bital mobila operationssalar och endoskopi sviter erbjuda HEPA-filtrerad miljöluft med upp till 30 friskluftsbyten per timme som passerar över patienten, medan en mobilt laminärt flödesrum kan utföra upp till 60 luftbyten per timme i rumsrummet.
Q-bital Healthcare Solutions
Unit 1144 Regent Court, The Square, Gloucester Business Park, Gloucester, GL3 4AD
